.. vardag tillsammans

Min käre pojkvän är kvar till söndag.. vi får nästan en vecka i hop.
Han behöver inte jobba mer än att skriva några artiklar så det kan han göra från mig.

Jag har någon i min lägenhet som jag delar vardag med... även om han inte har någon vardag just nu utan kan sova när han vill... den jäkeln :-)

Trots olika dygnsrytm så har vi det mysigt, och kan till och med göra saker var för sig. Även om det går bra att leva tätt som det blir i min mikrolägenhet.

Men som han säger, det här bli ett bra test om vi klarar vardagen och våra olikheter. OCh det går bra, även om jag inte har någon lust att lämna sängen på morgonen och åka till jobbet i pissregnet, när han ligger där med armarna runt mig.
Men något som slår mig är att jag sover så mycket bättre nu.
Trots att jag är van att sova ensam och inte med någon som ligger tätt, tätt.

Men jag slappnar av och njuter av att höra honom stöka omkring när jag gått och lagt mig. Det är så mysigt!

Pappa ringer och fiskar.. men jag är inte så intresserad av att berätta så mycket för mina skeptiska föräldrar. De har visat sin misstänksamhet mot vår relation och då känner väl jag att, tja. Your loss. Då berättar jag inte så mycket. Vill inte få deras förmaningar. De leder mig ingenstans, vissa erfarenheter måste man göra själv. Och jag är dessutom alldeles för kär för att lyssna. Sorry!