fredag kväll i lugn kontemplation

Efter en oplanerad utgång i går som var mycket trevlig men kändes något i mössan idag och en extremt intensiv jobbdag känns det så rätt att bara yoga och åka hem.

Laga mat, lyssna på musik, faktiskt sätta på tv:n. Men den fick ju inte mitt fulla intresse som vanligt, efter allt tv tittande med mr c så känns det som jag fått mitt tv behov stillat för en lång tid framåt.

TÄnder ljus, och bara är. Så skönt, kanske blir det utgång med gänget och ev träffa mr musik igen, vem vet? Det känns lite spännande men inte nödvändigt. MR c är borta hela helgen så han kommer jag inte se röken av på minst en vecka. Men min upprördhet är borta. Han ville inte åka skrev han på msn i morse, han ville hellre vara hemma och ta det lugnt, ville inte festa.

Funderade på att försöka dra ned på jobbet också, han har det inte helt lätt. jag vet ju att han inte strular med mig för att vara elak. Han vet helt enkelt inte bättre. Men vetskapen om att han föredragit en lugn helg känns lite som balsam för mig.

och jag får ju fritt spelrum för mina funderingar och vara själv. Och kanske gå ut och flirta med andra män om andan faller på. eller inte om jag inte vill det. Efter de senaste veckorna måste jag nog hämta andan efter allt som hänt och händer i mitt känsloliv.
Och en spraydate människa jag chattat med vill åka inlines med mig dessutom.. i helgen. Hmmm, undrar om jag kanske bör dämpa mig lite :-) Men äsch, det är väl bara köra. det är ju ganska ovanligt att man blir intresserad av någon faktiskt.

Nåväl, jag njuter av att vara ensam med mig själv. Utan att behöva säga något till någon.

raketvecka

Snart klarat av en arbetsvecka, och jag är helt slut. men glad. Det har varit mycket att göra, det har krävts massor av mig, och jag tycker att det är rätt kul!
Jag får verkligen anstränga mig. Använda toppen av mitt kunnande och förmåga och det roligt.

Ny patient igår också, som det skall bli spännande att behandla. Så nu får jag fler och fler fullbetalande patienter, snart kanske min firma börjar generera pengar.

Somnade i går kväll som en stock efter mina analyser av datingläget med C och en inlines tur. Var så trött så trött, kontemplerade en stund med min vän A, och hon vet varken ut eller in, men tycker nog att jag skall satsa på mr musik istället om han verkar trevlig.

VI får se... men vem vet.

Vaknade av ett sms från datemannen
Han tyckte det var mysigt sist och ville ses igen. Men nu kände jag att det var dags att avsluta. Så jag skrev att jag datade en kille nu. Det är ju dock sant... hade han varit en hit i sänghalmen så hade jag väl kunnat hålla honom på halster lite till. Men vill inte ha fler sms med förslag som jag känner mig kluven till.

Jag har dåligt samvete för att han verkar gilla att umgås med mig och jag känner mest, jaha det var ju trevligt.

Och vill inte ha mer sex med honom, det gav mig knappt någonting förutom ruelse.

Nåväl, ser fram mot en helg som är helt öppen för allt möjligt. Vad skall jag göra?

trohet eller inte trohet det är frågan

Idag verkar det som själva fan flög i mig. Veckan efter mens blir jag nästan alltid som förbytt, sexsugen med andra ord. Och nu satte behovet in, på jobbet av alla ställen!!
Men vad har man en pseudopojkvän/KK/älskare/kompis/date eller fasen vi nu är till? Jo för att få sex så klart tycker jag i alla fall. Om jag nu inte kan få hans hjärta att klappa så kan jag ju få fart på något annat ialla fall utan problem....

Nåväl, jag skickar iväg ett skamligt förslag till honom på jobbet. Men han har inte tid... inte förrän nästa helg!! Jag blir tokig av frustration och han föreslår att jag skall hitta några andra sätt att njuta på. Då blir jag lömsk och tänker att det här är ju ett bra tillfälle att ta reda på var vi står egentligen. Så jag missförstår med flit och frågar "vad, menar du med någon annan än dig eller?"

För nu är ju svaret rätt avgörande, hur tacklar han den här frågan, vill han ha trohet eller inte. Jag vet ju hur jag skulle reagera om han var med en annan.

DÅ skulle jag bli skogstokig, vilket han vet. Men jag är ju den som känner mest...

Men han svarar tja, rätt bra tror jag
"helst inte, kan dock inte hindra dig, menade mest att du skulle ta saken i egna händer"

Hmmm, ja han har ju rätt. Man kan ju inte kräva trohet under dating fasen, innan man vet. Jag gör det av honom, men själv eftersom jag är den mest känslomässigt involverade parten borde ju ha laglig rätt att vara med andra. eller hur? Det kan ju inte skada. Jag skulle ju vara trogen som en hund om vi var tillsammans.
Men är vi inte det, så sorry for you MR c.

Så skulle det ske något i helgen så har jag ju fått ett halvt samtycke, men han skulle inte vara oberörd. Alltid något.. hehe

Mitt onda (läs ständigt krossade) hjärta ler.

på konsert

med chris cornell
Gode tid vilken härlig konsert!! Jag var helt i extas! Det är en man som kan sjunga ser bra ut och vet om det. men åååååhhhhhhhhhh så sexig.

Har fortfarande tankar på mr musik från i lördags... han är fin.

träffade mr c med jobbarkompisar, kompisar och syster en snabbis. men kände mig rätt utanför. Kände mig spänd och konstig med hans syster som jag hört så mycket om. Hon som vet mer om hans känslor för mig än vad jag någonsin kommer att få. Det kändes som hon såg rakti igenom mig. Kvinnan som fått c att tja... inte vet jag... överväga ett förhållande i alla fall efter fem år...
men han är ju inte där ännu kunde jag ju se på hans kroppspråk. Blev så trött på att vår distans, det känns som vi max är kompisar. Inte ville han stå med oss på konserten heller tydligen, men jag kände att jag struntade i det. jag kanske skall vara det istället, kompis som ger opersonliga armhålekramar.

Tänk om mr musik är en sådan som skulle gå fram inför alla och krama om mig och hålla mig i handen på stan. Det vore ju något...annat än det här. Även om jag verkligen vill vara med mr c och vi har kul ihop, så känner jag bara att jag kommer igenom skalet på honom korta stunder. Är det värt allting? jag kanske bara skall strunta i alltihopa
Och träffa någon okomplicerad och varm....

frestelser

åhhh, min svaghet för musikkillar gjorde sig gällande igår. Var på releasefest och träffar denna otroligt trevliga söta långhåriga kille som jag är så förtjust i. Och efter några promille visade sig det vara ömsesdigt.

... han är så fin.. jag är så frestad... men jag åker hem ensam...
Jag är kluven
Dels vill jag inte förstöra något trevligt, det kan ju bli pinsamt om det händer något överilat, vi känner ju inte varandra alls och han och jag är så fulla så det liknar ingenting.

dels vet jag ju inte.. jag datar mr c nu officiellt. Hans känslor för mig är ju minst sagt oklara. Och jag har gjutit betong runt mitt hjärta för att inte bli sådär vansinnigt sårad igen. Och metoden jag använder är tydligen att uppmuntra andra män.. något knasig metod men den fungerar.

innerst inne hoppas jag ju på mr c någonstans så klart, men mr musik känns mer som en vanlig snäll kille. Som kanske inte skulle göra saker så vansinnigt svårt. Han verkar varm och otroligt rolig.

jag är grymt frestad skall jag säga.

Men det känns dock bra att ha rent samvete när mr c vill ha med mig på en heldagsutflykt och titta på film. Han ger det ju vår relation en chans, inte ens sex har vi. Vi bara umgås och har trevligt. han är glad och vi är avspända med varandra.

men vi är nog inte ihop... tror jag... hur fasen skall man bete sig? jag får väl fråga hur han ställer sig till relationen igen. Jag vill inte låta fina män gå mig förbi medan jag väntar på att han skall bestämma sig. Rätt var det är kan han ju bara säga "nej det går inte" och slänga mig på sophögen. Det stör mig att det är den som känner minst som har makten. Blääääh!

date i kräftans tecken

Jag handlar vin och bröd efter jobbet, nu skall jag och Mr C äta kräftor.
Jag hoppas på att han är på samma goda och gosiga humör som gårdagen.

Det är han! Han har tänt ljus i hela lägenheten, strålar som en sol när han ser mig. Vi dricker vin och pratar, vi pratar på ett sätt som jag alltid har sökt hos en partner. Vi pratar om hans mystiska sura och buttra dominerande beteende. Det som jag fullkomligt avskyr. Han ber mig säga ifrån mer.. jag vet att han har rätt. Han har egentligen inte rätt att bete sig så, men jag måste bli tydligare i mitt sätt och inte jamsa med.

Jag håller med. Jag vet bara inte hur jag skall bete mig när han är så där. När smärtan i mig är så stor att jag inte vet var jag skall ta vägen. Jag säger att jag blir rädd och osäker när han beter sig så. Varför gör man så mot någon man tycker om och respekterar.

Han säger att jag inte skall tillåta honom göra det. Han är inte medveten om det. Men han vet att jag känner det, när han svänger och blir så.

Jag känner värmen flöda emellan oss, vi skrattar. han berättar att han är med mig när folk ringer till honom. Jag är ingen hemlighet längre, även om vi inte vet hur det går för oss.

Efter samtalet i söndags så känner jag ändå att det här känns så mycket bättre. jag känner mig mycket tryggare med honom.
det känns faktiskt som en riktig date. Äntligen efter över ett år!

Datemannen sms ar när jag är hos C, mitt dåliga samvete sköjler över mig.

Men jag har ju berättat för honom att jag inte tror att det blir så mycket mer mellan mig och datemannen. men jag misstänker att han vill ha en repris....

Jag svarar artigt men inte på var jag är någonstans. Idag känns det som jag och Mr C datar exclusive äntligen... hoppas jag. Och jag vill verkligen inte ha någon annan som det känns nu. Kan jag slippa data någon annan nu snälla?

Inser att jag gjort det för att ha en livlina om mr c blir kluven och inte vill ha mig... igen. Men om han inte vill det efter detta så har vi ju faktiskt gett det en chans... då kanske jag äntligen kan släppa hoppet.

Men just nu vill jag inte ens tänka på det, nu vill jag bara känna att jag tillhör någon för en stund, tillhör den jag allra helst vill ha. mannen som får mig att smälta i kärlek och explodera i ilska samtidigt.

..en kväll med Mr c

... något skakig anländer jag till Mr C för att få hans stöd i inlines åkandets konster.

Vi har så roligt, han är en bra och tålmodig lärare. Något sträng men snäll. Jag trillar bara en gång, svetten lackar. jag svär inombords men vill lära mig.

Det slår mig, så kul vi kan ha. När vi koncentrerar på något annat än vårt mystiska förhållande. VI äter middag på restaurang, vi skrattar. Han är avspänd och glad, och säger att han tycker det är kul att jag är med.

Vi letar efter kräftor på ICA, han skrattar varmt åt min svettighet och utmattning efter inlinesturen. Det känns helt plötsligt så naturligt allting. Han är öm och gosig. Och han skojar med mig och han är inte alls uptight som han ofta är mot mig.

Vi planerar kräftinköp, vininköp precis som ett etablerat par.

Det känns så skönt, men märkligt. Vilket pseudopar vi är egentligen. Men det är så mycket skönare nu när vi bestämmer saker som inte bara inkluderar sex. Inte bara nattliga fylle sms... "VAKEN?"
Utan han faktiskt prioriterar att träffa mig. Alltid något. Kan ju inte tvinga fram några känslor hos honom som inte finns. Men jag blundar för det just nu, och bara njuter av att vara med honom.
OCh känna pirret han ger mig... som saknadas så förtvivlat med datemannen.

...kvällspromenad med datemannen

datemannen och jag har datat tja ung 10 gånger eller något.. men långa mellanrum.

Vi har promenerat, ätit middagar, druckit öl.. allt möjligt. och pratat och haft trevligt.

han ser bra ut, och är trevlig och lättpratad.

Vi har kul i hop och han har som sagt inget mean streak. Men tja...

Ikväll gav jag honom chansen, vi tog en lång promenad i en härlig augusti kväll. Pratade skrattade, det kändes fint.

Han bjöd hem sig själv till mig, men det kändes OK. vi drack öl på balkongen. Pratade och skrattade. en onsdagkväll.. sedan började han spänna blicken i mig... och lägga fram handen över bordet.
Tja det vet ju alla vad det betyder...
jag tänker, vad fasen det är ju framdukat, inget att vänta på. Och vi har sex. Och det är ju .... trevligt....

FAN!!
Varför varför varför kan inte det där pirret lägra sig över mig när det gäller honom.

Mr C sms ar att jag skall ta med mig inlines i morgon till jobbet så vi kan ut och åka i morgon kväll. genast sprider sig pirret genom kroppen och jag försöker dölja mitt leende för datemannen.

FAN igen

en underbar dag

sov som en prinsessa efter mina framsteg på inlines.. var helt slut kan man ju lugnt säga.

Upp 6 gick på första morgon yogan på hela sommaren... det var asjobbigt, armar och ben skakade men oj så skönt det var. Humöret skruvades upp till topp, och hela dagen idag har känts som en enda skrattmatch. Solen sken folk har varit trevliga, jobbet kändes lätt och livet har känts härligt.

Skulle egentligen gått en promenad med datemannen ikväll efter att ha behandlat en vän hemma hos mig. men var så trött och loj och ville bara vara hemma så jag bokade av... igen. Jag gör alltid så med honom stackarn... vet inte varför. han är trevlig, snäll, trygg, ser bra ut och allt. jag har till och med haft sex med honom vid ett tillfälle. Men jag vet inte, han är väl för tillgänglig kanske.

Han har inget mean streak, han skulle bli en mycket stabil och trevlig pojkvän som inte skulle såra mig för allt i världen.
Han lyssnar på bra musik, tränar har ett bra jobb som han trivs med. Gått på handels.... vad fan är det för fel!?

Men suget i maget hos mig saknas...

Nåväl jag bokar om honom till en promenad i morgon kväll. Kanske känns mer rätt då... eller!?


Just nu är jag bara trött och loj och vill sova och är lycklig!! Säkrare med inlines och yoga än sex för att få allt i ett tydligen. haha,

shoppa på blocket

Efter en tämligen lam men inte alls ångestladdad dag på jobbet fick jag åka med en kollega hem och äta middag med hans familj. Jag har varit barnvakt till deras son flera gånger så han blev glad att se mig.. Vad mysigt det var! Få lagade köttbullar med spaghetti och en underbar liten 3 åring som kryper upp i mitt knä och är så glad att se mig.

Barnsuget sköljer över mig... om de är så här gulliga, varför inte.

Det känns tungt ett tag, kanske mitt fria singelliv i stan inte är så lustfyllt ändå. Kanske det bara är en undanflykt för att jag aldrig klarat av att committa mig?

Men kvällen är så varm och vacker, efter att ha provat C:s inlines igår så blev jag sugen på att köpa egna. Han skickar mig en blocket länk och jag åker ju så klart dit för att titta. Och oj vad kul det var att shoppa loss, jag handlade inlines, alla tänkbara skydd, sprillans nya konståkningsskridskor och långskidpjäxor samt ett par carving slalomskidor.. för 800 kr.

...jag tycker det är så roligt med billiga och bra prylar!! Och tänker förnöjt att jag kan ju unna mig, jag har ju bara mig själv... och tycker det är skönt.. för vilken försörjande mor kan sprätta iväg de pengarna på roliga prylar till sig själv veckan före lön.

Hmmm

Nåväl, jag provar utanför min bostad, det är så kul! Så kul att lära sig något nytt. jag är helt i nuet, det måste jag vara för att inte stupa. Inga problem hinner i fatt mig mer än hur jag skall kunna bromsa och inte trilla.

jag är svettig glad och fri!!

en nätdejt som jag hittat genom sprayannonsen från helvetet (en fake annnons som går ut på att vi bara är intressrade av ...hmm sex och inget annat vilket fått en stor genomslagskraft). den här killen verkar mycket snäll och villig att agera stoppkloss till damen på sina inlines. Bra upplägg för en date, man måste ju ta i varandra om den ena är en klantskalle haha.

Tack C! Kanske inte effekten du hade tänkt... du hade nog tänkt jag bara skulle åka med dig. Men så blir det inte!

Promenad med mr c

Ja vad skall man säga
Så klart så är min spontana reaktion ÄNTLIGEN, när MR C tillslut ger ett livstecken ifrån sig.

han hade varit så bakfull att han inte kunnat röra sig igår.. därav tystnaden

Jag ringer honom och han blir glad

Vi bestämmer en långpromenad med fika och vi promenerar i timtals i solen, pratar strunt, tittar på knattar som spelar fotboll, dricker gott kaffe. Kort sagt har vi trevligt, jag känner mig avspänd och glad, vi skrattar. Vi skrattar åt hans mystiska sms. Han tycker att det var otroligt bra att jag inte släppte hem honom, han blev inte glad då men nu tyckte han att jag gjorde rätt.

Vi ser på film hemma hos honom, en film jag vill se, jag har kommenterat hans dominanta sätt, han verkar vilja göra allt för att uppföra sig annorlunda.

Vi skrattar, vi har sex men det är jag som tar initiativet. Inget tvång.

Vi pratar, i timmar... känslorna är för förvirrade just nu säger han. Han har inget att ge i ett förhållande, han har inte kontakt med sina känslor.


Jag säger som det är, att han är pålitlig som en arg indisk spottkobra, jag vet inte vad jag gör som stannar i den här konstiga relationen.

Jag är rädd för att bli sårad säger jag, men just nu känns det bra. Konstigt nog, vi har på något konstigt sätt en större närhet och bättre dialog än säkert många par har. just på grund av detta märkliga faktum, att vi är förvirrade båda två.

han menar att han inte kommer träffa någon annan, jag klargör att jag vill ju så klart göra det... han förstår, men så klart erkänner han ju att det inte är någon tilltalande tanke. men lovar att inte visa det för mig om han skulle känna sig sårad.

vi går upp och jag får prova hans inlines, det är jätteroligt. Vi skrattar och har det underbart tillsammmans.

Han frågar mig om relationen med honom är betungande... jag svarar ärligt... att ja det är den, men det är ju lika jobbigt att vara utan honom också.

Utan sådana här dagar. Jag förstår inte mig själv, hade ett upplägg som går ut på att sätta gränser vara hård, tydlig och rak... men när jag försöker svara så är det andra ord som kommer ur min mun.

De är lika förvirrade som hans...

Tycker jag att det här är OK? Vill jag ha en riktig pojkvän? Jag vet inte just nu. Just nu känns nuet perfekt. Trots att vi inte är ett par.

Russinen i kakan, jag åker hem till mig för att förbereda en jobbvecka och han sköter sitt. Ganska skönt...

livet är inte så tokigt... trots min galla jag spytt över denne man. Han är inte genomond trots allt. Men erkänner att han betett sig dåligt mot mig som ett sätt att hålla avstånd. Det känns skönt med upprättelse.

Hur kommer det här kännas i morgon? Smaka surt eller sött?

fan vet?

Natt på landet

Så snart jag kom ut på landet gick proppen ur mig.. tystanden. Och känslan av att inte kunna göra någonting, var bedövande skönt. Tryggheten och avskildheten i mitt föräldrahem sövde mig redan 21:30.

Skulle hälsa på min kompis som befann sig hos sin nyfunne pojkvän nära mina föräldrars hus, men orkade inte ta mig upp ur sängen...


Men vaknade av sms vid halv tolvtiden av Mr C. Han hade väl supit i timtals och kände sig ensam antagligen, för han skrev något om att alltid när han kände sig sårbar så tänker han på mig. Vackert men så klart gick allting ut på att han ville komma hem till mig för en rejäl sexnatt.

Jag berättade aldrig att jag inte var hemma utan hävdade att vi behöver prata först, inte bara ha sex när det passar honom. Jag känner mig ju så styrd av honom, på ett sätt jag inte tycker om. Han blev ju inte glad över att få nobben, helt klart. Men jag inbjöd till att höra av sig i dag för en diskussion.

Inte ett ljud har jag hört. Jag har sms at och till och med ringt. Inget svar. Han är väl sur som en ättika nu. Någonstans känner jag att det är på tiden. Han kan inte få som han vill jämt. men jag vill ju säga sanningar!! Han skall inte få komma undan!

Ikväll är det drink och sex and the city kväll med mina kära väninnor. Det skall bli kul. Som vanligt känns mitt liv som Sex and the city där jag är Carrie med min egen omöjlige Mr Big.

Suck

på landet

En vecka i jobbträsket är över. Jag tog pendeltåget hela vägen ut till föräldrarnas hus... på landet.

Här är det vackert, sädesfälten vajar i solnedgången, blåklockorna prunkar allt är stilla och lugnt. (Bortsett från att en skördetröska sprutade sitt innehåll över mig, men det är sådant man får ta här på landet)

jag är ensam här, det är tyst och fridfullt. och jag känner mig riktigt glad och harmonisk. Som om jag inte hade ett problem i världen egentligen... det kanske jag inte har? Vem känner sig inte låg första jobbveckan? Vem har inte relationsproblem?

Mår jag faktiskt inte riktigt bra helt enkelt, så pass bra så jag har ork att noja över relationsfobiker och jobbträsk...

Just nu känns allt det långt borta, det är skönt att vara singel, det är befriande att vara ensam och göra som man vill (inte tvingas se en halvtaskig film och äta skräpmat bara för att den utvalde vill det). Jag kan äta min sallad och lyssna på syrsorna.. om jag vill det.

Hmm, är det så att många problem skapas av att man har så otroligt höga krav på livet. Man skall vara självförverkligad, göra karriär, träna och vara snygg, vara glad och energisk, ha en fantastisk man och välartade barn samt villa och hund och alltihopa. Vid en viss ålder. Annars är det märkligt, annars kan man inte vara lycklig. Men man kanske kan vara lycklig just därför också, om man bara slutar nojja... och njuta av oberoende, frihet, impulsivt liv och spänningen.

Hmmm, ganska intressant. Är det skogen som får mig spirituell tro?

.. a mean streak

är fortfarande lite filosofisk i ämnet relationer. MIn kompis och jag har diskuterat detta ämne mycket..

Varför är det så intressant med män som har det.. det där lite elaka och arroganta uttrycket? "a mean streak"

De kan bete sig som totala svin, men man vill ändå överrösa dem med sex samtidigt som man vill slå dem på käften.

Aggression och attraktion ligger nära varandra. Men betyder det att naturen har ordnat det så att det är svinen som får sex och snällingarna får inte lika mycket?

Så svin skall egentligen få fler avkommor än snällingar? Moder jord hur har du tänkt det här egentligen?

Min evige Mr C har det, a mean streak. Han är dryg, arrogant, otrevlig, butter och helt oemotsåndlig. Man vill slita av honom kläderna direkt. Och andra tjejer reagerar likadant kan jag se om vi är ute.

Min kompis har träffat en snäll man, som är så kär i henne och gör allt för henne. han är trevlig och ser bra ut och är bra i sängen och allt.. men han har inte a mean streak... den där sista kryddan i attraktionen.

Jag har datat en snäll man, som lagade mat, bjöd mig på öl, gav mig the när jag hade ont i halsen och kysste mig över hela kroppen och dessutom såg bra ut.. tror ni jag blev intresserad. C ville inte vara i närheten av mig när jag sa att jag hade lite ont i halsen och drog fram fåtöljer på långt avstånd från sig själv när vi skulle titta på film. Gissa vem jag helst går till sängs med?


Snälla någon!! Kan man skicka oss kvinnor på gemensam hjärntvätt!?

... sex and the city

Var ju tvungen att göra testet på Izis blogg..

Och ja, både hon och jag blev de personer som vi hade trott faktiskt. Det var ju lite kul :-)

Tycker det stämmer bra på mig, nojig men lätt att komma överens med och ganska glad. Träffar många obskyra män som verkar bra till en början men hmmm, sen... och sedan har jag ju min relationsfobiker Mr C, istället för Mr Big, som hoppar upp som gubben i lådan så snart jag träffar andra, men sedan när han får mig inte vill ha en relation och jag går på det VARENDA GÅNG... känner igen mig verkligen.

You Are Most Like Carrie!

You're quirky, flirty, and every guy's perfect first date. But can the guy in question live up to your romantic ideal? It's tough for you to find the right match - you're more than a little picky. Never fear... You've got a great group of friends and a great closet of clothes, no matter what! Romantic prediction: You'll fall for someone this year... Totally different from any guy you've dated.

Which Sex and the City Vixen Are You?

...forfarande förkyld

En förkylning lägger nog sordin på en hel del. Kämpade mig till jobbet för att jag skulle köra tre behandlingar på kliniken efter jobbet... känns ju inte bra att stanna hemma och sedan gå och jobba.... med något kul..hrfm för det var jag ju uppenbarligen inte för sjuk för.
konstigt det där, men föräldarnas uppfostran sitter tydligen i :-)

Nåväl, jag genomled dagen i alla fall. Nu är jag trött men nöjd. Sökte ett jobb igår... ett deltids jobb. Kanske kanske kan jag få in så mycket patienter att det täcker 25%. Tänk om!!

Nåväl, viktigast var väl att jag faktiskt gjorde något istället för att bara gnälla. Vill ju inte bli som min mor...

Dagens diskussion på msn med den evige manliga bekantskapen är som vanligt goddag yxskaft. Jag börjar faktiskt bli trött på riktigt på det här. Han glider undan på alla raka frågor, det är ju inte det bästa upplägget på en relation. men vi skall väl ta ett snack snart igen. För att reda upp ett och annat.

Vem sa att singellivet innebär frihet från relation från en man... pust!! varför lägga ned den energin på något som bara är jobbigt. Det gör man ju i långa sega relationer innan man inser att den är på väg utför... inte på en relation som är döfödd från start...
Fröken blondin... gör något... åt den saken också...

..ur balans

Idag kändes det inte alls kul att gå till jobbet... huvudet var tungt, halsen värkte, humöret nere vid skoskaften. En gullig hundvalp som ville tugga på mina tår innan jag gick till jobbet fick mig lite gladare för en stund men ändå...

Nog för att jag nog är lite krasslig men huhhhhhh, vad segt det var att jobba idag. Tre koppar underbart gott espresso ur vår lyxiga kaffemaskin lyckades inte ens få mig pigg.

Smet iväg tidigare för att träffa en fd klasskompis. Åhhhh så trevligt det var, men blev kort eftersom jag insåg att jag var tvungen att åka hem och vila mig.

Underbar kväll.. som gjord för att kontemplera över tillvaron. Syster ringde precis, hon har hela familjen hos sig det var som att prata med någon från en byggarbetsplats. Vi gav upp efter några minuter då hennes son bestämde sig för att springa ut och hitta på bus.

Återvänden till tystnaden i min ensamma lägenhet... ensamtillvaron är inte alltid så tokig... inte alls.

....vardagen är här för att stanna

Jaha, tidig kväll igår
Upp tidigt, packa matlåda, ta tunnelbanan, gå till jobbet och försöka komma ihåg passordet till systemet.

Möta alla konsulter som lyser upp vid ansynen av mig... och glatt ropandes " jag har mailat till dig!!" Blekt leende tänker jag... jovisst var hittar jag det bland alla 200 mail som ligger där och väntar.

Men jag kämpar på...
Det är ju mitt jobb. Som har väntat på mig där... min trygghet och min födkrok. Damen är ju en big spender helt enkelt.... jag gillar att ha pengar, veta att jag kan betala räkningar. Men uhhhhhhhh så ospännande livet kan bli ibland.

Är det därför jag har ett ohejdat behov att kontemplera med väninnor, ha en omöjlig kärleksaffär (eller minst en i allafall, som driver upp behovet av sexiga underkläder).

Jag vill känna att jag har ett spännande liv antagligen. För om jag inte har ett struligt kärleksliv så är mitt liv alldeles för ospännande...eller vad!?!? Hmmm tål att kontempleras över.

en vecka i slapphetens tecken

Jaha, då var sista semesterveckan slut.
Har spenderat den väl, slappat och slöat och haft himlastormande sex med min favoritman. Till och med varit på IKEA!?! Nåväl, vi får väl se hur det går för oss. Semester är en sak, men vardagen med jobb och tider att passa kommer väl utvisa hur det faktiskt går.

Har mina tvivel, även om de stunder vi kommer varandra nära är precis det jag vill ha. Exakt det jag letat efter... så länge.

Men stunderna av hans distans är ännu fler... dessvärre. Kan jag bryta igenom det? Kommer han lita på mig så mycket att han kan fälla ned garden och bli sig själv med mig. Håller han på att bli kär och därför rädd och sårbar.

Jag är livrädd... han har gjort mig så illa förut. Jag har gråtit hinkvis med tårar för denna man... skall jag gråta fler hinkar tro?

Jag borde dra mig undan, men så här nära har jag aldrig varit honom. Jag vill se vad det är jag längtat efter. Det är inte guld och gröna skogar eller tomtebolycka. Så mycket kan jag se redan nu. ..

Men jag måste vara modig, det är någon mening med allt det här. Måste lära mig att inte köras med, risken är att jag blir dominerad totalt.

ytterligare en underbar dag

...hade en underbart kul kväll igår. Men snygga dansanta homosexuella män... de är så snygga och så trevliga :-) och ofarliga framför allt.

Trevliga människor och galna framför allt. Fick provocerande förslag av en farlig knäppskalle, som är snygg och lockande, men som sagt... galen.

Kall öl, mycket dansmusik kort klänning, galna kompisar.. vad skall man säga? Bara att njuta av sommarnatten helt enkelt.

Och ett oväntat SMS från min favoritman...han hoppades att jag hade haft en bra dag och kors i taket skrev han att han önskade att jag varit där med honom där han var med sin familj...!?!?

Han var väl full, eller....? Hoppet om att han äntligen skall ändra sin inställning till vår relation växer sig så klart starkare. Men oj så glad jag blev, jag verkar finnas där i hans tankar i allafall trots allt.

Vaknade av ett sms tidigt i morse också... han undrade om jag var bakis eller upplagd för stranden. Och nu ett till med en önskan om att jag haft en lika bra dag som de haft.

jag undrar vad som hänt, hoppas det är att han saknar mig...! Hoppas på att träffa honom snart, längtar och är livrädd samtidigt. Han har gjort mig besviken så många gånger förut. Hans känsliv är så oklart, även för honom själv.

Mirakler kan ju dock ske....

en dag på stranden

.. härlig semesterdag för mig själv
Låg på stranden och tittade på män och njöt i stora drag. Bortsett från hundskit på handduken som luktade blä hela dagen...
Kompisarna jobbar hela bunten den här veckan men det känns OK ändå. Känner mig härligt fri och glad idag.

Skall ut med en kompis ikväll och spana... känner mig inte alls ledsen eller ensam eller undrande idag. Livet känns skönt, fritt och spännande. Som om allt kan hända på något sätt. Jag vill bara dansa runt i min minimala klänning och ha kul. Strunta i allt, bara vara fri, inte noja över någon man. Tänk om alla dagar kunde vara så här härliga.

Allt löser sig, livet har alla möjligheter. Jag är frisk, och alla mina nära och kära mår bra. Njut nu och noja inte för framtiden.

Carpe noctum!!

...familjeträsk

Har varit hos en god vän över helgen som har två barn och man och radhus.
Det är underbart att träffa dem igen, känner så mycket värme för dem. Men det känns som jag gästar ett liv jag inte kan relatera till.

Just nu kryper det i mig när jag tänker på familjeliv och rutiner... jag borde ju längta efter det.

eller är det för jag inte träffat den rätte... !?

Så snart det blir samboende rutiner, gemensamt ICA kort så har jag backat. Min ex sambo ville ha barn... men jag ryggade. Varför? Jag vill ju ha barn? Men tydligen inte med någon av de män jag hittills träffat.

Eller vill jag leva så här i fortsättningen? Med ständig spänning, träffa män, frihet, sexiga underkläder. Är jag inte redo? Kommer jag någonsin bli redo? Eller är det för att jag inte får den jag helst vill ha som jag lurar mig själv att jag vill vara singel?

Förstår inte mig själv riktigt.

tillbaka i stan

... fredag i tvättstugan.... med besök av min...tja älskare kan man säga det utan att vara pretentiös?
Härlig regning dag som tillbringades i tvättstugan och i sängen, lite mat fick vi väl i oss också vill jag minnas.

Försöker leva i nuet, det var en underbar underbar dag. Försöker att inte vara kär..försöker att inte öppna hjärtat för denne man igen... men hur lätt är det när man har honom intill sig en hel arbetsdag. hans kyssar hans händer, hans röst..

Han ville inte gå, han dröjer sig kvar...

Hörde av sig på kvällen och funderade på att komma tillbaka igen... men gjorde det inte.

Jag är mållös, men vet att snart kommer det här vara över...igen.

Tillbaka till det vanliga livet

Jaha, har haft fyra underbara dagar med goda vänner i skärgården. God mat vin och bra prat. Mycket relationsprat så klart, och otroligt mysigt.

Fredad från männen på msn, bara slappna av och ha det skönt..

Tillbaka hem, och hinner knappt logga in, så vill min favoritman träffa mig... jag borde inte. Jag vet att det kommer kännas fantastiskt, men sedan tomt... för jag är ju tydligen inte flickvänsmaterial för honom... men han är så förvivlat svår att släppa.

Hör genast av mig till en potentiell KK för träff nästa vecka, bra med distraktion så jag inte blir fast i mitt trånande igen... han var inte ovillig...alls hehe

Känner knappt igen mig själv. Vem har jag blivit egentligen? Var romantisk förut... skulle aldrig med berått mod göra så här.

Har jag blivit cynisk? Har jag blivit man och låter skrevet styra...?